Gymnastikmattor

Vilka typer av gymnastikmattor finns och vad används de till?

Begreppet gymnastikmattor omfattar flera olika produktkategorier. För att skapa en säker och funktionell träningsmiljö är det viktigt att välja rätt matta för rätt aktivitet.
•    Gymnastikmattor och träningsmattor används i idrottsundervisning, grundläggande gymnastik och lek.
•    Tjockmattor, nedslagsbäddar, flipperdynor och landningsmattor används vid hopp, redskapsgymnastik och fallträning.
•    Halksäkra mattor passar i idrottshallar och gymnastiksalar med hög aktivitetsnivå.
•    Vikbara gymnastikmattor är praktiska i skolor där förvaringsutrymmet är begränsat.
•    Kampsportsmattor är anpassade för judo, brottning och andra kampsporter.
•    Airtrack och luftfyllda mattor används för gymnastik, parkour och för att underlätta inlärning av nya övningar.
•    Specialanpassade mattor tillverkas efter mått för exempelvis nischer, ribbstolar eller scener.
En grundskola behöver ofta slitstarka gymnstikmattor / basmattor kompletterade med några tjockmattor. En gymnasieskola eller en gymnastikförening har däremot ofta behov av landningsmattor med dokumenterad stötdämpning och hög slitstyrka.

Hur kartlägger vi behovet innan vi köper gymnastikmattor?

En genomtänkt behovsanalys bör utgå från följande frågor:
•    Vem ska använda mattorna – ålder och kunskapsnivå.
•    Vilka aktiviteter ska genomföras?
•    Vilken fallhöjd och vilken skaderisk finns?
•    Hur ofta kommer mattorna att användas?
•    Vilket golv ska mattorna ligga på?
•    Hur ser möjligheterna till förvaring och hantering ut?
För kommuner och anläggningsägare handlar valet även om totalekonomi. Att investera i gymnastikmattor med skum av hög kvalitet och hög densitet kan vara betydligt mer kostnadseffektivt än att regelbundet behöva ersätta billigare alternativ.
Vi rekommenderar alltid att se till helheten i gymnastiksalen eller idrottshallen, i stället för att enbart fokusera på enskilda produkter.
 

Hur påverkar klimat och temperatur gymnastikmattor?

Klimatet i en gymnastiksal eller idrottshall påverkar både skummet och överdraget.
•    Hög luftfuktighet kan med tiden bryta ned materialen.
•    Stora temperaturskillnader påverkar skummets elasticitet.
•    Kalla förråd kan göra skummet hårdare och mindre följsamt.
I simhallar eller idrottsanläggningar med varierande temperatur och luftfuktighet bör man välja gymnastikmattor som är dokumenterat motståndskraftiga mot fukt och temperaturförändringar. Airex-mattor är exempelvis ett mycket bra val i simhallar och andra fuktiga miljöer.
 

Vad är skillnaden mellan gymnastikmattor för skola och tävlingsbruk?

Gymnastikmattor för skolor är vanligtvis utvecklade för att vara mångsidiga och mycket slitstarka. De ska tåla daglig användning, många olika aktiviteter och ett stort antal användare.
Tävlingsmattor för exempelvis redskapsgymnastik eller kampsport är mer specialiserade. De är konstruerade för att uppfylla specifika krav på stötdämpning, friktion och prestanda enligt respektive idrotts regler.
Valet av gymnastikmatta bör därför alltid utgå från användningsområdet – inte enbart från inköpspriset.

Hur lång livslängd har gymnastikmattor?

Livslängden på en gymnastikmatta beror framför allt på kvalitet, användningsfrekvens och hur väl den underhålls.
•    Gymnastikmattor i skolmiljö har ofta en livslängd på 8–15 år.
•    Tjockmattor i gymnastikföreningar kan ha kortare livslängd på grund av hög belastning och frekventa landningar.
•    Airtrack och luftfyllda mattor kräver mer regelbundet underhåll och tillsyn för att bibehålla sina egenskaper.
Tecken på att en gymnastikmatta bör bytas ut är:
•    Synliga deformationer eller sättningar.
•    Ojämn stötdämpning.
•    Sprickor eller skador i överdraget.
•    Försämrat grepp mot golvet eller halkrisk.
 

Hur underhåller vi gymnastikmattor på rätt sätt?

Ett regelbundet underhåll förlänger mattornas livslängd avsevärt och bidrar till en säker träningsmiljö.
Vi rekommenderar att ni:
•    Rengör mattorna regelbundet med milda rengöringsmedel.
•    Undviker vassa föremål som kan skada överdraget.
•    Kontrollerar sömmar och dragkedjor med jämna mellanrum.
•    Roterar de mattor som används mest för att fördela slitaget.
•    Förvarar mattorna torrt och i en stabil temperatur.
Med rätt skötsel kan gymnastikmattor behålla sina egenskaper under många års intensiv användning.
 

Vad betyder skumkvalitet och densitet i gymnastikmattor?

Kärnan i en gymnastikmatta är skummet. Skummets densitet mäts vanligtvis i kg/m³ och har stor betydelse för både komfort, säkerhet och livslängd.
En högre densitet ger i regel:
•    Bättre bärförmåga.
•    Jämnare stötdämpning.
•    Längre livslängd.
•    Bättre formstabilitet.
Samtidigt måste skummet ha rätt elasticitet. Ett alltför hårt skum ger sämre komfort, medan ett för mjukt skum snabbt tappar sin spänst.
Billigare gymnastikmattor förlorar ofta sin elasticitet betydligt snabbare, särskilt på de ytor som utsätts för hög belastning.
För skolor, kommuner och idrottsföreningar rekommenderar vi gymnastikmattor med dokumenterad skumkvalitet som:
•    Ger en jämn och säker stötdämpning.
•    Behåller sina egenskaper över tid.
•    Tål frekvent användning.
•    Bibehåller formen även längs kanter och hörn.
En gymnastikmatta av hög kvalitet innebär ofta en högre inköpskostnad, men blir i längden ett mer ekonomiskt val tack vare längre livslängd och bibehållen funktion.
 

Vilka säkerhetskrav och standarder gäller för gymnastikmattor?

Säkerhet är en viktig del när skolor, kommuner och idrottsföreningar väljer gymnastikmattor. Vilka krav som är relevanta beror bland annat på vilken typ av matta det gäller och hur den ska användas.

EN 12503 är den viktigaste europeiska standarden för gymnastik- och landningsmattor.

EN 12503-1 omfattar landningsmattor och tjockmattor som används vid hopp och redskapsgymnastik.
EN 12503-2 gäller gymnastik- och träningsmattor som används inom exempelvis skolans idrottsundervisning och gymnastik.

Standarden ställer bland annat krav på stötdämpning, motstånd mot genomslag, friktion och stabilitet.

För gymnastikutrustning finns även EN 913, som beskriver allmänna säkerhetskrav och är särskilt relevant när mattor används tillsammans med redskap som plintar, barr och räck.